Hur vi bygger en brygga med våra flytpontoner!

Våra flytpontoner finns i tre varianter:

2,4m med en rak och en spetsig ände (2,4m spets)

1,8m med en rak och en spetsig ände (1,8m spets)

1,8m med två raka ändar (1,8m skarv)

Börja med att ta reda på vilken längd du vill ha. Från 3,6m kan man med 60cm intervall få vilken längd man vill och ändå ha spets i båda ändar. Vill du ha en pontonrad som är 5,4m, vilket är det vanligaste vi säljer, består den av 1,8m spets + 1,8m skarv + 1,8m spets. Detta ger en pontonrad på 5,4m med spets i båda ändar. Till en katamaran går det alltså åt 6st enheter, 4st 1,8m spets och 2st 1,8m skarv.

Ett annat vanligt mått är en pontonrad på 4,8m, det får man med två st 2,4m spets med de raka ändarna mot varandra.

Den färdiga flotten blir 10-25cm längre än pontonraden.

Vi har även flytblock där byggprincipen är densamma. Blocken används primärt till bryggor och flytande landgångar.

Med längden klar är nästa steg bredden.

Naturligtvis är det dina egna behov som ska styra detta men det finns några saker att tänka på. Om flotten ska fraktas på väg är det några mått man behöver ha med sig. 260cm är maxbredd på allmänna vägar för “vanlig” transport. Från 261 – 309cm krävs att lasten är utmärkt med skyltar och belysning men du kan fortfarande sköta transporten själv. Från 310cm krävs följebil och i vissa fall även tillstånd.

Vad gäller antal pontonrader kan man säga att det för en “vanlig” flotte räcker med två rader upp till 300cm eller strax däröver. Ska den vara bredare än så och/eller vid behov av ökad flytkraft behövs tre rader.

Med två rader på 5,4m får man en total flytkraft på 1’400kg. Från detta får man till att börja med dra flottens egenvikt där vi räknar att en m2 färdig flotte (pontoner, reglar och trallgolv) väger ca 35kg. Gör man en flotte med måtten 5,5 x 3m blir alltså egenvikten knappt 600kg (5,5 x 3 = 16,5 x 35kg = 578kg).

Lastförmågan på denna flotte blir alltså ca 800kg. Detta ska räcka till motor, bord, stolar, grill, ev räcke, besökare och deras packning. Vi räknar en person som minst 100kg eftersom det är rörlig last.

I ovankant på varje ponton finns urfasningar där man sänker ner träreglarna och skruvar fast dessa i de förborrade hålen, skruven får du med! Lämna en liten glipa mellan den längsgående regeln och pontonsidan.

Regeldimensionerna vi använder är i de allra flesta fall 45 x 145 som tvärsgående, dvs de man sänker ner i urfasningarna och 45 x 170 som längsgående. Att vi använder kraftigare längsgående reglar beror på två saker, dels så är det bra med en så styv flotte som möjligt, bananformade flottar är inte bra och är ett vanligt fel. Och dels så är det bra med en skyddande sarg som ramar in pontonerna.

Till en flotte på 4,8m behövs 9st tvärsgående reglar och ska man göra den 300cm bred gör man reglarna 291cm, detta eftersom de längsgående reglarna hamnar ytterst och är vardera 4,5cm.

När man placerat de tvärsgående är det dags att mäta de längsgående och skruva fast dessa i ändarna på de tvärsgående. Vi använder träskruv 6 x 120 och dessutom WAF-skruv 10 x 160 eftersom man skruvar i ändträt. Mellan rad 1 och 2 sätter vi kottlingar och i förekommande fall en motorbrunn/motorfäste.

Nu är ramen klar!

Innan trallgolvet är det nu dags att montera förtöjningsringar och förbereda för badstege eller motorbrunn om man vill ha det. Vi har flera varianter på förtöjningsringar men de i särklass vanligaste är hörnförstärkning med fast ögla. De kan ni köpa i vår WEBBUTIK

Dessa är mycket kraftiga och helt utan rörliga delar. Så nära ett järnspett man kan komma, bra till mycket och krånglar aldrig. Öglan kan man ha både uppåt och neråt.

Vår rekommendation är att montera med genomgående skruv när man kan och franskskruv/WAF när man måste. Tänk på att använda kraftiga brickor på insidan tillsammans med genomgående.

Kommer flotten ligga i ett utsatt läge rekommenderar vi att montera innerhörnsförstärkning.
De kan ni köpa i vår WEBBUTIK

Med tillbehören monterade är det dags att lägga trallgolvet och vi använder 28 x 120 eftersom det är 60cc mellan reglarna. Vi lägger trallen med lite utstick och kapar den sen med cirkelsåg och låter den sticka ut ett par centimeter utanför regeln. Till en 300cm bred flotte går det åt 25st trallbrädor.

Här är flotten helt klar för användning.

Vill man gå vidare med räcke använder vi 45 x 95 som staketstolpar och vi tar ut 4st stolpar på en 420cm regel, varje stolpe blir alltså ca 105cm. Dessa fäster vi runt om flotten beroende på var öppningarna ska vara. Ett tips är att lämna hörnen fria för att enklare komma åt förtöjningsringarna.

Ett annat tips är att även om man vill ha en stor öppning alltid låta staketet “gå runt hörnet”, detta för att staket blir då mycket stabilare.

När allt är klart slipar vi av alla kanter så det inte finns något vasst.

KLART!

En av fördelarna med våra pontoner är att i och med att de består av kortare enheter kan man placera flytkraften där den behövs. Vi bygger många bastuflottar bl.a av den anledningen då de flesta vill ha bastun förskjuten åt ena sidan för att möjliggöra ett soldäck på andra. Då lägger vi in kortare rader under där bastun ska stå.